fredag hela veckan!: Del 1: Fint väder, skogspromenader och födelsedagar

Alltså. Nu var det så länge sen jag skrev något så jag kommer väl glömma bort att berätta om hälften av alla roliga saker. Förhoppningsvis hjälper bilderna till något. Precis som senast har det dock inte hänt så mycket utöver det "vanliga" livet här i Revelstoke. Förutom i uppföljaren då.

Skidåkning har blandats med mycket soft-häng och en och annan fest. Vi har faktiskt fått en del snöfall nu dom senaste två veckorna. Inga stora, men nog för att få ett par sköna åk om dagen. Lite tyngre snö nu också, på grund av värmen, men det fungerar det också. Det fina med värmen och våren är att man kan åka puder på toppen, där det fortfarande är kallt, för att sedan avsluta dagen med ett piståk i finfin "vår-slush" ner till Mid Station och ta ett par öl i solen. Inte illa alls.

En dag körde jag, Rickard och Caroline (från Joakims crib) ner på baksidan av berget, i den så kallade Highway Bowl. Joakim kunde inte följa med då han bokstavligen talat carvat sönder hans binning så till den grad att den lossnade från skidan. Trist slut på säsongen för honom.
Men i alla fall. Sjukt kul och långt åk, dock var inte snön den bästa. Det tråkiga med detta åk är att man också måste gå tillbaka på hudar för att komma in i skidsystemet igen. En promenad som normalt tar drygt en timma eller så, i lagom tempo, innan man kan skida ner till liften. Denna dag var vi dock ute lite sent vilket gjorde att vi inte hann tillbaka till Ripperliften i tid, utan var tvungna att gå betydligt längre för att ta oss hem igen. Planen var helt enkelt att fortsätta ta höjd tills man kan ta sig tillbaka ända till gondolen, och sen ner för berget. En liten miss till (utöver vår sena start) gjorde att vi hamnade för långt ner, och fick således åka ner till botten av Ripperliften och sen huda ännu en gång bort på transporten mot gondolen. Om jag var lagom trött efter första promenaden så blev jag verkligen helt slut så fort vi satte igång med nästa. Inte den jobbigaste sträcka jag gått sett till stigning och längd, men i kroppen kändes det som att jag var mitt i vasaloppet igen. Ville bara lägga mig ner och sova på plats. Rickard, som aldrig verkar bli trött av nått försvann snabbt, medan jag och Carro, som också var ganska slut, kämpade på med ca 15 m åt gången innan vi var tvungna att vila igen. En promenad som i vanliga fall bör ta 25 min tog över en timme. Så kan det gå. Bra träning om inte annat. Tre timmar senare var vi i alla fall tillbaka.
Det fina med hela detta projekt var att vi var uppe vid gondolen två timmar efter att liftarna stängt, vilket betyder att man har 1000 höjdmeter med pist att avverka på ett helt tomt berg. Pistmaskinen hade också hunnit med att pista en liten strimma så vi fick mjuk och orörd manchester. Synd bara att jag inte hade några muskler kvar i benen. Denna dag avslutades med att Joakim tvingade mig ut ur min koma i soffan för att gå på fest, då det var hans sista kväll. Klarade märkligt nog att stå på benen och hålla mig vaken en bra bit in på natten. Tänk va lite sprit kan göra.

Mycket häng hos andra människor har det som sagt blivit, och då framför allt hos mina lulevänner. Har väl ibland näst intill flyttat in där, och blivit bjuden på x antal måltider. Himla trevligt. I sann norrländsk anda bjöd dom på palt en kväll också. Gott var det, men måste erkänna att jag inte blev helt såld. Antagligen en vanesak. Kan tänka mig att dom blir godare om man steker dom dagen efter. Paltkoman (som jag mest sett fram emot) infann sig redan efter två stycken - dom tyckte jag var klen.
Idag har dom dock städat för sista gången och åker mot Vancouver senare ikväll. Himla tråkigt (var ska jag nu äta?). Som tur är finns lulegäng nummer två kvar, och dom stannar lika länge som jag. Blir nog ett par sköna grillkvällar med dom de sista två veckorna.

På tal om det så har även min resekamrat Joakim med "familj" åkt hem, för en vecka sedan. Han är nu hemma och pillar med sina fiskeflugor inför sommarsäsongens huvudaktivitet, så han är nog inte helt missnöjd ändå misstänker jag. Sakta men säkert töms byn på folk. Skönt... eller snyft menar jag.

I övrigt har jag gått på bio (The hunger games), ätit sushi, firat ett par födelsedagar, ätit stek, sprungit två gånger, grillat, druckit för mycket öl, spenderat lite för mycket pengar på ingenting, planerat för framtiden och fått en ny hjälm. Det var nog allt.